Rödingsbonanza

Standard

Torsdagen den 17e juni startade gav sig sju av medlemmarna upp till Pålssons stuga för att testa lyckan. Isen hade gått för bara några dagar tidigare, men vattennivåerna var höga så förhoppningarna va högre än förra våren då vattennivån va ca en meter lägre än vanligt.

Första kvällen blev en seg historia men Johan lyckades med att lura upp två harrar och även Pekka lyckades med att lura upp en harr.

Första heldagsfisket blev på fredagen och för vissa blev det en riktigt bra dag och för andra blev det en sämre dag. Pekka och Dan som satt i den Gröna Faran lyckades att lura upp en varsin öring, Pekka lyckades även att dra ett riktigt norrländskt hattrick! Första i klubbens historia – han lyckades att dra både harr, öring och en röding på fredagen! I de andra båtarna gick det jäkligt segt; Peter och Mange lyckades art dra en harr, men för Johan, Erik och Jocke blev det noll fisk i båten.

Lördagen började också väldigt segt i alla båtar och det blev inte en enda fisk i någon båt fram tills lunch/middagen vid tretiden, men på kvällen vände det med råge!

Johan, Dan och Erik vände direkt båten upp mot viken som ligger i byn för att jaga öring och röding som jagar i skymningen, när båten kom till viken i byn började det hända grejor! Det gungade till rejält i Eriks spö och snart låg en röding på 1700g i båten, en  riktig drömfisk!

Men slut var det inte där, för det hade bara börjat!  Strax bakom kom nämligen Peter och Jocke och de fick också hugg på samma ställe och även det va en fin Röding som Peter plockade! Huggen kom praktiskt taget hela tiden i båda båtarna och det va bara röding! När kvällen summerades hade Peters och Jockes båt tagit fyra fina rödingar! Och Johan, Dan och Erik hade lyckats att plocka upp hela 22 rödingar! Varpå fyra stycken va över kilot med Eriks 1700g på topp!

För Mange och Pekka som körde neråt i sjön blev det tyvärr ingen fisk denna kväll. Men på söndags morgonen när bilarna vände hemåt va alla nöjda med både fisket och sällskapet!

Rödingspremiären

Standard
Spjutspetsen gav sig iväg redan på tisdagskvällen och anlände till en låst vägbom vid tretiden på onsdagsmorgonen. Efter lite kreativ destruktion av hänglås kunde de passera i nattens mörker och hann sova ett par timmar innan det var dags att hämta båtmotorer från service och mat från affären. Ungefär samtidigt avgick bil nummer två från Stockholm och hann fram till stugan 12 timmar efter den första bilen. Utan större dröjsmål befann sig alla fiskare på vattnet strax därefter. Nytt ansikte för denna gången var Jocke som (förutom en misshandlad abborre) aldrig fiskat på riktigt innan. Veteranerna representerades av Johan, Peter, Mange och Erik. Även pappa Pålle följde med för hålla fortet. Första dagen är ALLTID svår, och endast Johan lyckades hitta en fisk; en förvirrad harr som inte riktigt visste vad den gjorde. Skit i det; mat och lite öl gjorde dagen riktigt fin ändå.
Torsdagen levererade iaf innestående skuld plus ränta på det som inte kom upp på onsdagen. Johan öppnade med att riva upp en kanonfin öring på drygt 1,3 kg – supernajs! Fördelen med att ha Johan i båten, förutom stabiliteten, är att han är en mästare på att hitta fisk; när han pillar på mobilen vid en drift ser han att nåt bryter vattenytan till vänster och dirigerar Erik att ”kasta vänster för fan”. Sagt och gjort, kastat och huggt, kunde Erik ganska raskt håva BMF:s första röding! Ännu mera supernajs – en stadig korv på dryga kilot! Och utan större väntetid följde sen två TILL rödingar upp i båten, varav den största på 1,21 kg! Mange tappade tyvärr någon typ av fisk pga ”filbyte” under invevningen. Dock lyckades både Peter och Jocke plocka varsina egna rödingar på knappa kilot. Efter detta rödfärgade fiskebonanza blev det kväll, (så mycket som det blir i dessa krokar i maj) och dags för den första prisutdelningen. Erik kunde glatt slita åt sig fem flaskor vin i olika färger, men även Johan fick en pava som dricks för spottingen.
Fredag levererade ingenting. Det gjorde inte så mycket som man skulle kunna tro – BMF roar sig ändå.
Lördag – resans sista fiskedag, med dubblad vinstpott pga den tröga fredagen. Johan och Erik sticker långt söderut men utan resultat. Peter, Jocke och Mange seglar runt lite kors och tvärs men även dom har det tufft utan fisk. Vid lunch blir Johan och Jocke tvungna att bryta pga att dom känner sig svaga. Erik ersätter Jocke och fisket fortsätter med enbart en trojka i Silverpilen. Vädergudarna ler mot BMF för första gången; molnen skingrar sig och vattnet blir spegelblankt – snudd på t-shirt-väder! Dock ingen fisk. Efter en lång sejour söderut och sen tillbaka norrut så låter Jocke meddela att han har kryat på sig. Erik börjar ratta Gröna Faran med Jocke i fören. Som en sista utväg så kör bägge båtar ett par varv kring samma vik som höll röding på torsdagen, och Jocke glänser till och plockar två rödingar i rad med en topp på 1,47 kg, vilket är helt fantastiskt! Nybörjartur är alltid nybörjartur, dock ingne grund för diskvalificering. Mange gör ett ryck och får upp sin första egna röding, men han rår ändå inte på Jockes toppfisk. Kul ändå att alla har fått varsin finfin röding, utom kanske Johan som ändå kunde skryta med en grym öring. Därmed kunde Jocke plocka ut tio flaskor vin, vilket inte är illa pinkat för en första-gångare!
Utöver att leka fiskare fick BMF även leka byggare – framförallt Peter och Mange slängde ihop ett nytt rökskåp på tomten som blev förvånansvärt stadigt och jävligt snyggt. Inte helt olikt Kaknästornet faktiskt. Bra jobbat! Martin Timell hade kanske inte använt riktigt så många spikar, men Peters konstruktion borgar förmodligen för ett mer långlivat skåp än vad ett eftermiddags-tv-program kan prestera. Rökt röding var dessutom stört gott. Johan och Jocke hjälpte Pålle med gräsmattan och Erik gjorde ditten och datten. Lite oklart. Iaf så fick vi även inviga Johan och Peters snygga Muurikka som fungerade riktigt bra. På det stora hela blev det en fantastisk resa – och dessutom funkade Gröna Farans motor som den skulle vilket inte alltid varit fallet under tidigare resor! Nytt för denna gång var även vandringspokalen som Mange och Peter fixat; den gula ledartröjan som från och med nu presenteras till varje dags MVP. ”Giro d’Gäddede” bars stolt upp av Johan, Jocke och Erik, och i augusti så presenteras nya vinnare vid den traditionella kompletta BMF-resan. Resans prestation får ges till Jocke som spenderade mer än en timme med att trassla ut samtliga Peters drag, då denna på ett effektivt sätt hade länkat ihop vartenda drag med alla andra drag med hjälp av en gammal kapad trassellina. Efter Jockes insats råkade Peter dock parkera sin mössa i draglådan, och sen var Peter tillbaka på ruta ett. Hullingar är ett jävla gissel…

Mera Gäddede

Standard

Resan började trögt, och den fortsatte i samma anda. Bättre väderförhållanden ledde dock till högre energi i båtarna. De två teamen satsade på helt olika körsträckor, och Kapten Johans kurs gav utdelning i form av det konstigaste hugg vi upplevt hittills: 200 meter innan den valda sträckan tog slut klagade Erik på att Johans valda rutt tog dom för nära land; Bombern studsade längs med botten. Då det strax var dags att ta upp dragen och vända skutan pressade de på ändå. Med 100 meter kvar till ”vändplan” så satte sig Bombern slutligen i botten ordentligt. Johan är van vid bottennapp, så han vevade vant hem sitt tackel och vände skutan lite tidigare än planerat. Erik höll linan lätt spänd i väntan på att komma runt bottennappet och kunna dra loss draget i motsatt riktning. När så linan pekar rakt ner i djupet och Erik positionerar sig för ett frikrokningsförsök så kommer det en rejäl stöt i spöt, och så börjar linan långsamt vandra ut mot djupet! (Detta efter att ha stått blick stilla och helt stumt i närmare 60 sekunder – när draget ”satte sig” från början så var det så stumt så Erik gjorde aldrig nåt riktigt mothugg på den tunna linan…) ”Stenen” började vakna till liv och blev argare och argare. Med detta signalement var båda ganska överens om att det handlade om en köldstel gädda i skaplig storlek som vill sitta kvar på djupet, men ju närmare ytan Erik bogserade fångsten fick rycken en vildare karaktär, och vid första åsynen visade det sig direkt handla om en minst lika stor öring som dagen innan! Johan utförde en exemplarisk håvning, och resans andra öring kunde sättas upp på topplistan.

Peter och Mange hade inte samma tur, och även för Johan och Erik fortsatte resten av dagen utan kontakter.

Allt som allt, och i vanlig ordning, så var det en otroligt trevlig resa, och en perfekt försmak av vad augustiäventyret kommer erbjuda!

Värt att tilläggas: Efter en snabb titt i svalget på öringen kunde Erik trolla fram en 20 cm lång röding som tidigare fallit offer för den tjuriga fisken – BMFs första röding? Räknas det?