S:t Anna, revisited

Skymning över Östergötland
Standard

Förra helgen var det dags för Erik och Johan att slå sina kloka huvuden ihop och försöka lura upp ett par östgötska gäddor. Båten trailades i redan på fredagsmorgonen, och i takt med att fisket kom igång så gjorde även vädret det. Vindar på 15 sekundmeter, regn, hagel och strålande solsken varvades omvartannat, och Erik och Johan fick göra sitt bästa för att hålla båten på rätt köl och försöka styra in fisket på någotsånär vindskyddade vikar. Erik hade känning på en ganska fin fisk redan på första kastet men som inte riktigt vågade kliva in i matchen, men lyckades sen slita upp en trekilosfisk med hjälp av ett spinnerbait. Johan plockade även han upp en fisk, men efter det dog vattnet ut totalt… Resten av dagen förblev fisklös, tills Johan nitade en riktig “slips” på knappa kilot på dagens sista drift.

Nästa dag ville Erik skita i det grunda fisket och försökte istället locka upp djupgående gädda utanför lekvikarna, vilket gav ganska snabbt resultat i form av en femkilosmadame som var sugen på en Söderjigg. Erik följde upp med en till mindre gädda, medans Johan förblev fisklös. I likhet med fredagen så fortsatte dagen trögt, men vid ett desperat kast i det sista solljuset så lyckades Johan lura upp en snäppet större femkilosfisk på en vit Zalt! Den vägdes till 5,3 kilo och simmade sen piggt tillbaka. Ingen monsterhelg, men en klart acceptabel snittvikt!

Årets första gädda

Standard

Erik var nere i Östergötland över helgen, där vädret var klart mildare än i Stockholm. Isen var på väg ut från vissa stränder, men aldrig längre än nån meter. Erik passade således på att klämma in säsongens sista jiggpass från båtbryggan. Efter 10 minuter kunde en frusen gädda bärgas. Den uppskattades till mer än 1 kg och mindre än 10 kg. Nånstans där emellan. Efter en lyckad återutsättning fortsatte passet i ytterliggare 120 minuter, dock utan ett enda livstecken. När spöringarna började frysa ihop så packades grejerna ihop, och kvällen spenderades istället med öl och mat i en brasuppvärmd stuga.

Årets första gädda togs således på säsongens sista fiskepass. Bra start och bra avslutning! Nästa år har Erik bestämt sig för att köra igång med lite isfiske så han inte behöver ta någon vinterpaus, men det får bli då. Nu är det vinter, och läge att ladda batterier och beteslådor. 2014 kommer bli ett spännande fiskeår!

Gusumborrar

Standard

Erik har spenderat en del tid i sommarstugan, och hann med lite fiske. Först skulle det premiärfiskas med dottern som fått sitt första fiskespö (och flytväst) i fyraårspresent. Efter tre timmars maskgrävning kunde fyra maskar kidnappas som bete. Väl ute på vattnet var det stendött, vilket ju är lite ovanligt när det gäller mete faktiskt. Flickebarnet hade svårt att sitta still, och förstog inte varför hon inte skulle veva hem hela tiden, som pappa gjorde med sitt kastspö. Fiskelöst, men kul ändå, framförallt att få åka båt. Helst på full gas hela tiden.

Erik smög iväg tidigt nästa morgon med revansch i tankarna, och lyckades vara ute på vattnet strax innan solen kom upp. Det började segt, men efter en förflyttning till närmsta klipphäll började vattnet att koka av jagande fisk. Spinnarsortimentet var inte intressant, men jiggar i lagom storlek levererade fisk på så gott som varje kast. En massa abborrar på nästan exakt fyra hekto fick komma upp och säga hej. Fyra gäddor var också på hugget, men fick nöja sig med snabba avkrokningar i vattnet. Detta pass bekräftade teorin att jigg är vad som gäller här – långsamt hemtagen längs med botten. Tyvärr började rullen på slutet låta misstänkt lik en gammal torktumlare när det fanns lite motstånd på linan. Får bli en smörjning innan det bär av till Gäddede igen så det inte blir nåt rullstrul ute i ödemarken…

22 abborrar med en snittvikt på strax över tre hekto, samt fyra gäddor på mellan ett och två kilo – godkänt för ett morgonpass.

St. Anna – bottennapp

Standard

Pga. förjävligt fiske i Östergötland så blir det en väldigt sen rapport denna gång. Någon gång i november begav sig Johan, Tomas och Erik till kustbandet utanför Söderköping och försökte sig på lite gäddfiske. Om minnet är intakt så lyckades vi dra upp två abborrar och en knappt könsmogen gädda. Ingen hit. Tomas och Johan badade sina nyinköpta Real Eels och Erik runkfiskade loss. Till slut var det dock bara småbeten som funkade – abborrarna tog såklart på småjigg, och Johans gädda klippte en spinnare. (Om minnet inte sviker.) Bättre än att nolla såklart, men inte den catch-and-release-fest vi hade hoppats på.

Däremot blev det en väldigt trevlig helg i övrigt. God öl, trevligt sällskap och en gästvänlig värd. Tomas meckade ihop en fantastisk pulled pork, och även den bästa fiskefrukost vi smakat; pocherade ägg på skinktoast med hollandaisesås. Rekommenderas!


Edit: Det var kanske tre abborrar. Och gäddan togs visst på en liten jerk; Svartzonkers McMy. 

Jerk i Gusum

Standard

Eftersom alla andra var upptagna med sina liv denna helgen så passade Erik på att ge sig ut på solouppdrag i sina hemvatten. Efter alla vårens ädelfiskresor och abborrjakter så var det läge att pensionera ul-utrustningen för året, till förmån för jerkpåken som fortfarande faktiskt inte fått smaka på någon fisk än.

Med en molnfri himmel och västlig vind gav sig alltså Erik (och veckans skörd med fisketuristande tyskar) ut i St. Annas skärgård runt tiotiden. Det tog dock 3 timmar innan jerkandet gav resultat – i form av drygt två kilo gädda. (Vågen glömdes kvar uppe i Stockholm, men fisken kändes ganska precis som när man kånkar på fyra Norrlands Guld till förfesten, så det var ett ganska exakt viktmått iaf.) Inte riktigt samma kick att veva in fisk på ett spö som kastar 180 gram jämfört med den ultralätta utrustningen, men kul att träbetena funkar iaf. Kan även vara en bra idé att öva lite på hur man ökar och minskar på multirullsbromsen när det gäller, istället för att få hjärnsläpp och försöka justera kastbromsen i brist på det klassiska haspelreglaget.

För att avrunda premiärturen så rycktes även en mört genom ryggen med Svartzonkern. Artrekord för Erik i sammahanget, men vi skippar nog att göra en egen mörtkategori på fisksidan för det…

Mörten fick även den gå tillbaka – förhoppningsvis har den en rolig historia att berätta för de andra betesfiskarna, eller så gjorde en annan gädda processen kort med den, tyvärr, inte helt pigga lilla krabaten.