En brygga i S:t Anna

Standard

Erik och en av hans döttrar har spenderat en långhelg vid Östergötlands kust. Schemat har inte varit helt avslappnat, så det blev ingen båt i vattnet den här gången. Efter Jämtlandsresan var Erik dock tvungen att snurra på ny lina på jiggrullen, och den alltid lika trevlig och hjälpsamma Adam fick såklart plocka ihop en fin låda med abborrjiggar när man ändå var på besök på Hornsgatan. Det blev en knallröd, sjunkande lina, avsedd för jiggning (Sufix Gravity), och 25 jiggar och några skallar. Således har utrustningen såklart fått bada i Östersjön, om än blott från båtbryggan.

Första passet levererade 12 abborrar (och nästan lika många tappade) i varierande storlek. Delad förstaplats låg på 410g, och endast en fisk såg ut att ligga under 300g. Efter en timme provades vattnet vid bron och på tredje kastet klev en gädda på 1,84 kg på. Eriks mamma som var med i bakgrunden ville ha kompensation för helgens uppehälle och fick därför behålla gäddan och två trehektosborrar. Första intrycken var att både lina och jiggar var mycket bra köp, och klart godkända fångstmängder för att bara ha varit en dryg timmes fiske från land!

Dag två blev en besvikelse i jämförelse – fem borrar och en till gädda, alla mindre än dagen innan. Kraftigare vind och fallande barometer gjorde nog sitt till.


Dag tre blev bara en knapp timme totalt. 20 minuter på båtbryggan levererade tre kinkiga abborrar i trehektosklassen – och också massor med missade hugg, och flera riddare som följde med hela vägen upp till ytan. Sista kastet avslutades med en klassisk amerikansk ”figure eight” som levererade tre nafs från en galen abborre som SKULLE döda jiggen – dock, likt sina kompisar, vågade den bara nafsa i svansen vilket inte räckte till landning. Ytterligare 40 minuter spenderades på klipporna på havssidan samt kanalen däremellan, men det blev bara sjögräs. Skulden läggs på taskigt väder och vind.

Både oädel- och ädelfisk i Jämtland

Standard

Johan och Peters lyckade Jämtlandsäventyr krävde en repris – således fick Johan, Erik, Dan och Pekka slanta ihop till en hyrbil och fara iväg på en långhelg hos Dunderklumpen. Det började knackigt med att Mabi levererade fel bil (en Skoda Supreme hade utlovats, men den förvandlades till en BMW X1.) Fin bil, men alldeles för liten, och dessutom tramsig personal som menade på att 420l bakluckeutrymme är samma storleksklass som över 600l. Till samma pris. Riktigt sopigt, Mabi! Då vi låg i ett smärre underläge rent förhandlingsmässigt var det bara att bita ihop och trycka in oss bäst det gick.

Efter åtta timmar i alldeles för höga hastigheter (finne bakom ratten) anlände vi till den mytomspunna stugan, och ett kort fiskepass tog vid innan det blev kolsvart ute. Ingen fisk, och konstig känsla att sitta i mörkret på ett ställe som normalt sett (dvs när vi BRUKAR vara uppe; juni-juli) inte blir mörkt alls. Men spöna var invigda, och fisken var i alla fall förvarnad. Sportsligt. Big D och Sexy P fick dessutom prova sina nyinköpta Catanas som fick godkänt.

På torsdagen blev det en tidig start, och enligt Johans instruktioner inleddes det med trolling. Erik och Pekka tog södra stranden medan Johan och Dan körde den norra. Pekka öppnade fisket med en harr i standardstorlek (Pekkas första harr, och således personbästa!), men det var inte så mycket action i vattnet. Efter ett tag kunde dock Erik hala upp ett eget personbästa: en harr som nosade på kilosgränsen! Vågen stannade på 0,95kg vilket ju inte är illa pinkat. Blott fem minuter senare kunde Erik också övertala en öring att följa med; en blänkare på 0,55kg. Efter att dom värmt kunde även Dan och Johan stoltsera med nytt pb för Johan (harr på 6,9 hekto), och Dan fick smaka på ett riktigt jämtländskt gäddhugg; 3,1kg. Dagen fortsatte trögt, och den enda fisken efter det var två mindre gäddor för Dan, samt en pytteharr för Erik på kast.

Fredag innebar en rokad – Erik och Dan gick loss i Gröna Faran, och Pekka hoppade över till Johan i SilverPilen. Erik plockade en harr eller två, och Dan fick ett fint hugg vid ett lovande harrstråk – som dock igen visade sig vara en gädda. Kul med fisk, men tråkigt med fel fisk… Erik och Dan gjorde pitstop i ”Tvåkilosviken”, så kallat efter Eriks tidigare rekordöring på 2kg. Bägge pojkarna fick då känna på varsin fin gädda; 3kg för Dan och 2kg för Erik. Fel fisk IGEN, men riktigt kul kamp på Gäddedegäddorna. Dan började misströsta en aning då han såklart också ställt in sig på ädelfisk. Pekka och Johan släppte sargen och fick harr efter harr – lagom stora allihopa.

Lördagen innebar ännu en båtrokad, och Dan/Pekka fick prova sina egna vingar, medan Erik fick bli guidad av mästaren själv; Johan. Vädret hade surnat till, och vattnet var ganska stökigt. SilverPilen fick bekänna färg då den stretade mot gässen, och med en lönnfet västeråsare i fören så kom vågorna in över relingen. Inte så kul, men bättre när de närmade sig stranden. Vid lunchtid kom regnet, och det fick bli långlunch innan det lugnade sig en aning. Johan berättade att ädelfisken vägrade hugga i regnet, så avslutsdagen kändes tung, men det beslutades att vi skulle försöka i alla fall. Bägge båtar körde på sydsidan då den hade levererat bäst hittills. Dan krokade snabbt en harr, och plötsligt kändes det lite bättre, trots regnet. Johan och Erik körde vidare, men fick kort därefter ett nödsamtal: Pekka hade fått en fin öring, och deras våg bråkade. Johan och Erik anande ugglor i mossen, men mötte upp finnarna i alla fall. Pekka presenterar då stolt en massiv öring på 3,2kg! En galen fisk som hade gett Pekka en riktig åktur, och dessutom levererat Pekkas namn till BMF:s öringstopplista; andra plats! SilverPilen fortsatte sin färd, och Johan får nästan direkt ett kraftigt hugg. Efter en redig kamp (fortfarande i spöregn) håvades ÄNNU en öring på mäktiga 2,2 kg! Pekka fick sen bryta pga. köldskador, så Dan hoppade in i aluminiumbåten och resans sista trollingpass inleddes på tre man. Dock fruktlöst, bortsett från en gädda.

Heller ingen grabbresa utan ordentligt med mat – skogshuggaromeletter varje morgon; vedeldad falukorv och sidfläsk till lunch, och monstergrillning på kvällarna. Bättre kan man inte ha det. Dessutom fick vi finbesök av självaste Danne Bengtson – en lokal legend och trollingmästare som kom förbi för att byta fisketips och tjuvkika på Johan och Pekkas öringar. En utomordentligt trevlig prick som vi förhoppningsvis kan träffa ute på vattnet nästa gång det beger sig! Kolla in NorthWest Fishing på Facebook så hittar ni honom där. Tack Jämtland för i år!